Äventyrspedagogik

Mycket kort kan man säga att Äventyrspedagogik handlar om att ge barn VIKTIG KUNSKAP, minst lika mycket som i  traditionell undervisning, men till skillnad från mycket i den traditionella undervisningen, struktureras inlärningen på ett sådant sätt att det skapar mycket hög motivation hos barnen – man tänder stjärnor i barnens ögon på ett sätt som mer traditionell undervisning inte kan åstadkomma.

Äventyrspedagogiken har i Sverige utvecklats av Sven-Gunnar, Furmark vid pedagogutbildningarna på Luleå tekniska universitet. Det är ett utvecklingsarbete som pågått i ett tjugotal år och som resulterat i en rad unika metoder för lärande.

Syftet med äventyrspedagogik

Äventyrspedagogiken innebär ett sätt att se på undervisning och utveckling ur ett helhetsperspektiv, där kunskap i viktiga frågor och olika ämnen integreras med elevernas välmående, på ett sätt som engagerar hela människan.

Syftet är att erbjuda ett spännande arbetssätt som …

  • sätter kunskap och hälsa i centrum,
  • skapar möjligheter att lära sig på ett sätt som känns meningsfullt och som skapar ett stort engagemang,
  • tar upp existentiella frågor och frågor som är viktiga för barn och ungdomar av idag,
  • nyttjar utemiljön och naturen som arena för upplevelser och lärande.

Äventyrspedagogiken ska ge kunskaper…

  • inom olika kunskapsområden/ämnen,
  • i hur jag arbetar och samarbetar på ett bra sätt i en grupp,
  • om hur jag fungerar i nya situationer och i en grupp,
  • om hur jag lär mig (metalärande).

Äventyrspedagogiken ska utveckla hälsa ur ett brett perspektiv:

  • Rörelse och fysiska aktiviteter – fysisk hälsa
  • Utomhusvistelse – fysisk hälsa
  • Självkänslan stärks – psykisk hälsa
  • Kamratrelationerna stärks – psykosocial hälsa
  • Klassens sammanhållning stärks – social hälsa
Anpassad för skolan, förskolan och fritids

Äventyrspedagogiken består i praktiken av många olika metoder och arbetssätt. En stor fördel är att dessa så lätt kan anpassas till olika åldrar, från 3-4-åringar till vuxna, och detta utan att man ger avkall på vad som passar varje åldersgrupp. Vare sig du arbetar inom förskolan, grundskolan, gymnasiet eller fritidsverksamheten, kan du tillämpa de olika metoderna för just den åldersgrupp som du arbetar med.

Förankrad i läroplanerna

Äventyrspedagogiken är förankrad i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 och Läroplan för förskolan Lpfö 98, reviderad 2010.

Beprövad erfarenhet och vetenskaplig förankring

Arbetssättet baseras på långvarig erfarenhet av praktiskt arbete med barn, ungdomar och vuxna, och på pedagogiska teorier och forskning, framförallt  Samarbetsbaserat lärande, Upplevelsebasereat lärande och den pedagogiska tillämpningen av den senaste hjärnforskningen, så kallad Neuropedagogik. Universitetskanslersämbetet har granskat kurserna i äventyrspedagogik och bedömt att de ”vilar på beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund”.

Helhetspedagogik

Äventyrspedagogiken utgår från övertygelsen att en av skolans viktigaste uppgifter är att skapa möjligheter för den enskilde individen att växa och utvecklas. Endast genom att satsa tid, energi och resurser på detta växtarbete kan den mer ämnesbetonade undervisningen bedrivas effektivt. Äventyrspedagogiken spänner över både detta växtarbete och inlärning av traditionell kunskap. Därigenom integreras också två av skolans viktigaste mål i äventyrspedagogiken, dels att eleven utvecklar kunskap inom olika områden och att hon/han utvecklas som individ. På så sätt innebär äventyrspedagogiken en helhetssyn på lärande där den personliga växten och gruppens positiva utveckling går hand i hand med skolans mer traditionella uppgift att generera kunskap inom olika ämnesområden.

Skolans värdegrund

I äventyrspedagogiken tränar man samarbete, stärker tillit och kamratrelationer, vilket skapar en mer harmonisk arbetsmiljö och har en förebyggande effekt mot mobbning, kränkande och diskriminerande företeelser. Genom att väva in demokrati och mänskliga rättigheter i äventyrsprojekten, får barnen kunskaper om dessa begrepp. Läs mer: Äventyrspedagogik och skolans värdegrund

Lära genom upplevelser och erfarenheter

Barnen får ta ansvar för sitt lärande, dels genom att man inleder temaarbetet med att de får fundera på och berätta om sina erfarenheter eller föruppfattningar om det temat handlar om (erfarenhetsbaserat lärande), och genom att de själva får agera ”lärare” när de lär sig faktakunskap inom temat. Barnen ges många möjligheter att reflektera och berätta för varandra. Läs mer: Lära genom upplevelser och erfarenheter

Samarbetsbaserat lärande

För att skolarbetet ska fungera bra, måste eleverna tränas i grupparbetskompetens, d v s förmågan att tillsammans med kamraterna kunna arbeta och lära i grupp. En helhetssyn på lärande innebär att träning av elevernas sociala kompetens ges stort utrymme. Arbetet med individ- och grupputveckling kan naturligtvis bara lyckas om det genomsyrar hela verksamheten. Det innebär att man ser på individ- och grupputveckling som en kontinuerlig process i vilken äventyrspedagogiken är ett av flera sätt att främja den processen. Läs mer: Samarbetsbaserat lärande

Emotionellt lärande

I äventyrspedagogiken tillämpas emotionellt lärande. För att lära sig, tänka eller skapa måste eleverna ha ett känslomässigt engagemang. I annat fall blir all utbildning bara en intellektuell övning. Hjärnan stimuleras av känsloladdade situationer. Läs mer: Emotionellt lärande

Entreprenöriellt lärande

Äventyrspedagogiken kan sägas vara en form av entreprenöriellt lärande. Läs mer: Äventyrspedagogik och entreprenöriellt lärande

Projektarbete & ämnesintegrering

I äventyrspedagogiken arbetar man ofta i projektform. De flesta av skolans ämnen och kunskapsområden kan integreras. Svenska, matte och engelska kan nästan alltid integreras i de olika projekten, och övriga ämnen beroende på vilket tema man valt att arbeta med.

Ledarträning/Lära sig ta ansvar

I äventyrspedagogiken får barnen lära sig ta initiativ och ansvar, genom att pröva på olika roller, framförallt rollen som ”ledare”. Barnen får lära sig att ta utmaningar, som kan vara fysiska, sociala, psykiska och kognitiva.