Lära genom upplevelser och erfarenheter

Upplevelsebaserat lärande

Lärande genom erfarenheter och upplevelser är en viktig pusselbit i äventyrspedagogikens pedagogiska plattform. Till skillnad från erfarenhetsbaserat lärande, där man utgår från de erfarenheter och uppfattningar som barnen har sedan tidigare, från världen utanför skolan, utgår det upplevelsebaserade lärandet från de upplevelser och äventyr som läraren/pedagogen planerar och genomför med barnen i skolan, förskolan eller fritidsverksamheten.

Det är viktigt att upplevelserna engagerar barnen känslomässigt och stimulerar olika sinnen och lärstilar. Hela kroppen ska vara med! För att man ska lära sig är det viktigt att man får möjlighet att reflektera över och diskutera det man har upplevt. Utan reflektion – inget lärande!

Jag lär mig effektivt om jag …

• först får uppleva något med hela kroppen och många sinnen,
• och samtidigt blir känslomässigt berörd och engagerad av upplevelserna,
• sedan reflekterar över och får ge uttryck för det jag upplevt,
• får hjälp av läraren/pedagogen att bearbeta tankar kring det jag upplevt,
• och slutligen får testa mina nya kunskaper.

Erfarenhetsbaserat lärande

Erfarenhetsbaserat lärande kan sägas vara besläktat med upplevelsebaserat lärande. Skillnaden är framförallt att upplevelsebaserat lärande utgår från spännande upplevelser som barnen upplever i skolan, t ex i ett äventyrsprojekt, medan man i erfarenhetsbaserat lärande utgår från de erfarenheter som barnen har sedan tidigare, från fritiden och hemifrån, istället för att utgå från läromedel eller den vuxnes erfarenheter och kunskaper.

Efter att barnen först har fått ge uttryck för sina erfarenheter, genom att berätta och kanske också skriva, får de genom läromedel och läraren/pedagogen lära sig det vetenskapen säger om det aktuella kunskapsområdet. Genom mixen av sina tidigare erfarenheter och den vetenskapliga kunskapen utvecklar de sin syn på det som kunskapsområdet handlar om.

I det erfarenhetsbaserade lärandet kan man också inbegripa lärande som utgår från elevernas föruppfattningar, d v s den bild de har av verkligheten utan att ha egna erfarenheter av det som avses. Dessa bilder kan vara hur naiva och felaktiga som helst, men det är ändå viktigt att eleverna får ge uttryck för dessa. På så sätt visar man respekt för deras uppfattningar och engagerar dem i lärprocessen.

Referenser

• Egerbladh, T./ Tiller, T. (1998). Forskning i skolans vardag
• Kolb, D (1984). Experiential Learning Theory
• Richards, A (1992). Adventurebased experiential learning model